Loovi
membership
-
Blodanalys2 gÄnger/Är
-
Videomöte med lÀkare2 gÄnger/Är
-
MĂ€tning av din fysiska utveckling6 gĂ„nger/Ă„r(valbart)Testerna mĂ€ter VOâmax, styrka och rörlighet och görs hemma eller pĂ„ gym
-
Videomöte med hÀlsocoach6 gÄnger/Är
-
Longevity dashboard:Följ dina blodvÀrden, fitness- och livsstilsbiomarkörer i realtid för omedelbar insikt i din hÀlsostatus och utveckling.
-
GrundlÀggande hÀlsoplan:Med rekommendationer kring kost, trÀning, kosttillskott och livsstil. Planen anpassas kontinuerligt efter dina blodvÀrden och testresultat
Ăg din hĂ€lsa med Loovi
Sveriges första longevityprogram byggt utifrÄn dig. Drivet av data. Backat av forskning
Med ditt eget team av lÀkare, personliga trÀnare och experter.
SĂ„ funkar Loovi
Blodproverna tar du tvÄ gÄnger per Är pÄ nÄgon av Loovis 80+ mottagningar. För dig som vill optimera dina trÀningsresultat ingÄr Àven fysiska tester.
Efter varje blodprov gÄr du och Loovis lÀkare igenom provsvaren. Du har ocksÄ chansen att stÀlla alla frÄgor du har om din hÀlsa.
Ditt hÀlsoteam skrÀddarsyr en personlig plan utifrÄn dina vÀrden, förutsÀttningar och mÄl med Loovi. Planen innehÄller bÄde trÀningsschema och kostrÄd.
Mellan provtillfÀllena följer hÀlsoteamet din utveckling och svarar pÄ frÄgor som dyker upp i chatten. HÀlsoplanen uppdateras stÀndigt efter dina behov.
Testerna som ger en helhetsbild av din hÀlsa
Med ett helt vanligt blodprov mÀter vi de viktigaste biomarkörerna för att förebygga hÀlsoproblem: frÄn blodfetter och blodsocker till vitaminnivÄer och hormonstatus. Provtagningscentraler finns över hela Sverige.
Tillsammans tar vi reda pÄ vad just du behöver hjÀlp med och vilka mÄl du har. Svaren blir grunden för den hÀlsoplan som tas fram av din lÀkare, PT, fysioterapeut och kostrÄdgivare.
De fysiska testerna Àr frivilliga men hjÀlper dig optimera din hjÀrtkÀrlhÀlsa och dina trÀningsresultat pÄ ett mer effektivt sÀtt. Testerna Àr enkla att utföra sjÀlv hemma eller pÄ gym.
En hÀlsoplan som utgÄr frÄn dina mÄl och utmaningar
FÄ hjÀlp att tolka provsvaren och stÀll alla frÄgor du har om din hÀlsa. Du bestÀmmer sjÀlv vilken information du vill ha frÄn dina tester. Behöver du kolla upp nÄgot vÀrde pÄ vÄrdcentralen fÄr du reda pÄ det.
Kanske vill du fÄ maximal effekt pÄ den trÀningstid du redan lÀgger ner. Eller fysiska förutsÀttningar att springa milen nÀr du Àr 90. Vilka trÀningsmÄl du Àn har med Loovi, sÄ sÀtter din PT ihop ett trÀningsprogram som tar dig dit.
Saknar din kropp nÄgon viktig ingrediens? Loovis kostrekommendationer gör det enkelt att fÄ ordning pÄ dina vÀrden och du slipper kÀnna dig osÀker pÄ om du fÄr i dig det du ska.
Ett team som har koll pÄ dina vÀrden
Stöd och motivation genom livet
En app för allt som rör din hÀlsa
60+ biomarkörer visar funktionen hos alla stora organ
ALAT
En analys av ALAT-nivÄerna ger viktig information om leverns hÀlsa. ALAT Àr ett enzym som finns inne i levercellerna och som hjÀlper till att omvandla protein till energi. Om dina leverceller skadas pÄ grund av överdriven alkoholkonsumtion, droger, sjukdom eller skada kommer ALAT att frigöras i blodet och kan pÄvisas genom en blodanalys.
ALP
ALP produceras frÀmst i gallgÄngar, lever och skelett. Förhöjt ALP kan tyda pÄ stopp i gallflödet, leversjukdom, bensjukdom eller normal benuppbyggnad hos barn och gravida. LÄga vÀrden Àr ovanliga och brukar sakna klinisk betydelse.
ASAT
ASAT finns bÄde i lever, hjÀrta och skelettmuskler. Höga vÀrden kan dÀrför bero pÄ leverskada men ocksÄ pÄ hÄrd trÀning, muskelsjukdom eller hjÀrtinfarkt. FörhÄllandet mellan ASAT och ALAT ger extra information om orsaken till leverpÄverkan.
Bilirubin
Bilirubin bildas nÀr de röda blodkropparna bryts ner och transporteras till levern för att utsöndras via gallan. Det fungerar ocksÄ som en antioxidant i kroppen. Förhöjda nivÄer kan tyda pÄ leversjukdom, gallvÀgsproblem eller ökad nedbrytning av röda blodkroppar (hemolys). MÄttligt förhöjda vÀrden kan ibland ses vid godartade tillstÄnd som Gilberts syndrom, medan mycket höga nivÄer kan ge gulsot.
GT
GT Ă€r ett enzym i leverns gallgĂ„ngar som stiger vid hinder i gallflödet, fettlever eller lĂ„ngvarig alkoholanvĂ€ndning. Ett förhöjt GTâvĂ€rde kan dĂ€rför avslöja alkoholâ eller lĂ€kemedelsrelaterad leverskada Ă€ven nĂ€r andra leverprover fortfarande Ă€r normala. LĂ„ga nivĂ„er Ă€r vanligtvis inget problem.
Albumin
Albumin Ă€r det vanligaste proteinet i blodet.âŻDet hjĂ€lper till att hĂ„lla vĂ€tskan kvar i blodkĂ€rlen, transporterar hormoner, lĂ€kemedel och fettsyror och bidrar till en stabil syraâbasbalans. LĂ„ga vĂ€rden ses t.ex. vid inflammation, leversjukdom eller undernĂ€ring, medan högre vĂ€rden oftast beror pĂ„ vĂ€tskebrist.
Cystatin C
Cystatin C Àr ett tillförlitligt mÄtt pÄ njurfunktionen dÀr en stor fördel Àr att det inte pÄverkas nÀmnvÀrt av Älder, kön eller muskelmassa. DÀrför kan det ge en mer rÀttvisande bild av njurhÀlsan Àn kreatinin.
Kalcium
Kalcium bygger upp skelett och tĂ€nder och Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt för nervsignalering, blodkoagulation och för att musklerna ska kunna dra ihop sig. Avvikande kalciumnivĂ„er kan bero pĂ„ Dâvitaminbrist, sjukdomar i bisköldkörtlarna, njursjukdomar, vissa lĂ€kemedel eller cancer. LĂ„ngvarig kalciumbrist kan försvaga skelettet, och bĂ„de lĂ„g och hög kalciumhalt i blodet kan pĂ„verka hjĂ€rtrytmen och leda till arytmier.
Kalium
Kalium Ă€r en elektrolyt som framförallt finns inne i kroppens celler och krĂ€vs för jĂ€mn hjĂ€rtrytm, fungerande nervsignaler och muskelkraft. SmĂ„ avvikelser kan snabbt ge hjĂ€rtrytmrubbningar, muskelsvaghet eller domningar, vilket gör kalium extra viktigt att följa vid hjĂ€rtâ och njursjukdom.
Kreatinin
NivÄerna av kreatinin varierar frÄn person till person, men onormala nivÄer signalerar vanligtvis pÄ njursjukdom eller skada. KreatininnivÄerna kan pÄverkas av mÄnga faktorer, sÄsom Älder, kön, muskelmassa, kost, medicinering och fysisk aktivitet. Kreatinin (som inte ska förvÀxlas med kreatin) Àr en kemisk förening som bildas frÄn den dagliga nedbrytningen av muskler.
Natrium
Natrium Àr den dominerande elektrolyten i blodet och reglerar vÀtskebalans, blodtryck och nervimpulser. LÄgt natrium (hyponatremi) kan orsaka huvudvÀrk, illamÄende och förvirring, medan höga nivÄer (hypernatremi) ofta ses vid uttorkning eller hormonella rubbningar. Ett normalt natriumvÀrde Àr avgörande för cellernas funktion och cirkulationen.
ApoA1
ApoA1 Ă€r en viktig byggsten i kroppens âgodaâ kolesterol (HDL). En hög nivĂ„ kan tyda pĂ„ en lĂ€gre risk för hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar eftersom ApoA1 hjĂ€lper kroppen att transportera bort överflödigt kolesterol frĂ„n blodkĂ€rlen. Detta bidrar till en bĂ€ttre kardiovaskulĂ€r hĂ€lsa och kan minska risken för hjĂ€rtinfarkt, hjĂ€rtsvikt och stroke.
ApoB
UngefĂ€r hĂ€lften av personer som drabbas av hjĂ€rtattacker har normala kolesterolnivĂ„er. Ăven om ApoB inte alltid mĂ€ts rutinmĂ€ssigt inom primĂ€rvĂ„rden, har forskningen visat att ApoB Ă€r en av de frĂ€msta riskmarkörerna för utveckling av hjĂ€rtkĂ€rlsjukdom. ApoB hjĂ€lper kroppen att transportera fettpartiklar, och genom att följa denna markör kan man tidigt fĂ„nga upp tidiga varningssignaler för kardiovaskulĂ€ra problem.
HDL
HDL brukar kallas för det âgodaâ kolesterolet och Ă€r en viktig del av en omfattande blodfettspanel. Med tanke pĂ„ att HDL hjĂ€lper till att transportera bort överflödigt kolesterol frĂ„n kĂ€rlen kan högre nivĂ„er vara en skyddande faktor mot hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar. TĂ€nk pĂ„ H som hĂ€lsosamt, hjĂ€lpsamt och hjĂ€rtskyddande.
LDL
LDL transporterar kolesterol till kroppens celler, men kallas ofta âdet onda kolesteroletâ eftersom det kan fastna i kĂ€rlvĂ€ggarna och bilda plack som leder till Ă„derförkalkning och hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdom. Att hĂ„lla LDL inom rekommenderade grĂ€nser Ă€r dĂ€rför viktigt för en god hjĂ€rt-kĂ€rlhĂ€lsa.
Kolesterol
Totalâkolesterol summerar LDL, HDL och andra blodfetter och ger en snabb överblick av din blodfettsprofil. Ett högt totalvĂ€rde kan signalera en obalans mellan det âgodaâ och âondaâ kolesterolet och dĂ€rmed en ökad kardiovaskulĂ€r risk. Tolkningen blir mest trĂ€ffsĂ€ker nĂ€r totalâkolesterolet sĂ€tts i relation till LDL, HDL och triglycerider. Kolesterol skapas i levern och Ă€r nödvĂ€ndigt för bland annat celluppbyggnad, hormoner och D-vitaminbildning.
Triglycerider
Triglycerider Ă€r den vanligaste formen av fett i blodet och fungerar som kroppens energireserv. Förhöjda vĂ€rden kan vara kopplat till insulinresistens, övervikt, hög alkoholkonsumtion eller en sockerrik kost. Höga triglycerider ökar risken för hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdom och, vid mycket höga nivĂ„er, Ă€ven bukspottkörtelinflammation.
Hb (hemoglobin)
Hemoglobin Àr proteinet i de röda blodkropparna som transporterar syre frÄn lungorna ut till kroppens vÀvnader. LÄga hemoglobinnivÄer (anemi) kan ge trötthet, andfÄddhet och blekhet och ses t.ex. vid jÀrnbrist, B-vitaminbrist eller blödningar. Höga nivÄer förekommer vid vÀtskebrist, rökning, vistelse pÄ hög höjd eller vissa lungsjukdomar.
EPK (Erytrocyter)
Erytrocyter, Àven kÀnt som röda blodkroppar, transporterar syre frÄn lungorna till kroppens vÀvnader. Avvikande vÀrden kan peka pÄ anemi, vitaminbrist eller andra tillstÄnd som pÄverkar hjÀrta, blod eller njurar.
MCV
MCV visar den genomsnittliga storleken pÄ dina röda blodkroppar och ger en överblick över blodets hÀlsa. För höga eller lÄga vÀrden kan tyda pÄ vitaminbrister eller blodsjukdomar, vilket kan pÄverka ditt vÀlmÄende över tid.
MCH
MCH (mean corpuscular hemoglobin) beskriver hur mycket hemoglobin varje röd blodkropp innehĂ„ller. LĂ„gt MCH ses vid jĂ€rnbrist eller kronisk inflammation, medan ett förhöjt MCH ofta tyder pĂ„ B12â eller folatbrist.
EVF
EVF anger hur stor andel av blodet som utgörs av röda blodkroppar. Det kan hjÀlpa till att upptÀcka och följa upp blod- eller benmÀrgssjukdomar.
LPK (Leukocyter)
Leukocyter (LPK), eller vita blodkroppar, Ă€r en del av immunförsvaret som bekĂ€mpar infektioner och inflammation. HĂ€lsosamma vanor som bra kost, regelbunden trĂ€ning och tillrĂ€cklig sömn bidrar ofta till en stabil LPK-nivĂ„. Förhöjt LPKâvĂ€rde tyder oftast pĂ„ en pĂ„gĂ„ende infektion, inflammation eller stress i kroppen, medan lĂ„ga vĂ€rden kan innebĂ€ra ökad infektionsrisk och ses vid vissa lĂ€kemedel, virusinfektioner eller benmĂ€rgssjukdomar.
Trombocyter
Trombocyter, Àven kallade blodplÀttar, hjÀlper blodet att koagulera vid skador. LÄga trombocytnivÄer ökar risken för blÄmÀrken och blödningar och kan bero pÄ infektioner, lÀkemedel eller autoimmuna tillstÄnd. Höga nivÄer kan leda till ökad risk för blodproppar och ses ibland vid kronisk inflammation, jÀrnbrist eller vissa cancersjukdomar.
PSA
PSA (prostataâspecifikt antigen) Ă€r ett protein som bildas i prostatakörteln. En PSA-analys Ă€r en viktig metod för att upptĂ€cka prostatacancer samt följa sjukdomens utveckling och behandlingseffekt. En förhöjd PSA-nivĂ„ kan indikera en ökad risk för prostatacancer, Ă€ven om det inte nödvĂ€ndigtvis innebĂ€r att en person har cancer. Andra tillstĂ„nd, sĂ„som prostatainflammation eller godartad prostataförstoring, kan ocksĂ„ leda till förhöjda PSA-nivĂ„er. Loovi erbjuder PSA-test för mĂ€n frĂ„n 40 Ă„rs Ă„lder.
Basofiler
Basofiler Àr en typ av vita blodkroppar som ingÄr i immunförsvaret. De Àr relativt fÄ i antal men spelar en viktig roll vid allergiska reaktioner och inflammation, bland annat genom att frisÀtta histamin. Höga nivÄer kan förekomma vid allergier, vissa blodsjukdomar eller kroniska inflammationer, medan lÄga nivÄer oftast inte har nÄgon större klinisk betydelse.
Eosinofiler
Eosinofiler Àr vita blodkroppar som bekÀmpar parasiter och deltar i kroppens allergiska reaktioner. Förhöjda nivÄer ses ofta vid astma, hösnuva, eksem eller parasitinfektioner. Mycket höga eosinofilnivÄer kan ocksÄ vara tecken pÄ mer ovanliga sjukdomar som eosinofil esofagit eller vissa blodsjukdomar. LÄga vÀrden Àr dÀremot oftast ofarliga.
hsCRP
hsâCRP (högkĂ€nsligt Câreaktivt protein) kan mĂ€ta vĂ€ldigt lĂ„ga nivĂ„er av det inflammationsÂprotein som kallas CRP. VĂ€rdet visar graden av lĂ„gÂgradig inflammation som kan öka risken för hjĂ€rtâkĂ€rlsjukdom. Kraftigt förhöjda nivĂ„er tyder ofta pĂ„ en akut infektion eller skada och tolkas dĂ€rför alltid ihop med symtom och andra provresultat.
Lymfocyter
Lymfocyter Àr en typ av vita blodkroppar som utgör en central del av immunförsvaret. De delas in i bland annat T-celler, B-celler och NK-celler som har olika roller i att kÀnna igen, bekÀmpa och minnas infektioner. Höga nivÄer kan tyda pÄ virusinfektioner, vissa blodsjukdomar eller autoimmuna tillstÄnd, medan lÄga nivÄer kan förekomma vid nedsatt immunförsvar, lÄngvarig stress eller efter behandling med immundÀmpande lÀkemedel.
Monocyter
Monocyter Àr stora vita blodkroppar som kan utvecklas till makrofager, vilka stÀdar upp döda celler, bekÀmpar bakterier och reglerar inflammation. Höga nivÄer ses ofta vid lÄngvariga infektioner, inflammation eller blodsjukdomar, medan lÄga nivÄer kan förekomma vid vissa benmÀrgssjukdomar eller efter behandling som pÄverkar immunförsvaret.
Neutrofiler
Neutrofiler Àr den vanligaste typen av vita blodkroppar och kroppens förstahandsförsvar mot bakterieinfektioner. De angriper och bryter ner bakterier och skadad vÀvnad. Höga nivÄer ses ofta vid akuta infektioner, stress eller kortisonbehandling, medan lÄga nivÄer ökar risken för infektioner och kan bero pÄ till exempel virusinfektioner, benmÀrgssjukdomar eller lÀkemedelsbiverkningar.
SR
SÀnka (SR) Àr ett mÄtt pÄ hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett provrör. Det anvÀnds som en ospecifik markör för inflammation i kroppen. En förhöjd SR kan tyda pÄ infektion, autoimmuna sjukdomar eller cancer, men vÀrdet mÄste alltid tolkas tillsammans med andra prover och symtom. En lÄg SR har sÀllan nÄgon klinisk betydelse.
Ferritin
Ferritin Àr kroppens viktigaste jÀrnreserv; det lagrar jÀrn i lever, mjÀlte och benmÀrg. LÄgt ferritin Àr ett tidigt tecken pÄ jÀrnbrist och kan orsaka trötthet, yrsel och hÄravfall. Förhöjda vÀrden förekommer vid inflammation, leversjukdom eller överbelastning av jÀrn, t.ex. vid upprepade blodtransfusioner eller Àrftlig hemokromatos.
Folat
Folat (vitamin B9) behövs för celldelning, bildning av röda blodkroppar och normal fosterÂutveckling. LĂ„ga nivĂ„er kan ge megaloblastisk anemi, trötthet och slemhinneÂbesvĂ€r och ses vid bristande intag, glutenÂintolerans eller vissa lĂ€kemedel. Höga nivĂ„er Ă€r ovanliga och beror oftast pĂ„ kostÂtilskott.
Homocystein
Homocystein Àr en aminosyra som bildas nÀr kroppen bryter ner proteinet metionin. Normalt tas den om hand av folat, vitamin B6 och vitamin B12, men om dessa nÀringsÀmnen Àr i brist kan nivÄerna av homocystein stiga. Förhöjt homocystein Àr en riskmarkör för hjÀrt-kÀrlsjukdom, blodpropp och stroke eftersom det kan skada blodkÀrlens innersta lager (endotelet). Höga nivÄer kan ocksÄ kopplas till nedsatt kognitiv funktion och benskörhet. LÄga nivÄer har ingen kÀnd negativ effekt.
JĂ€rn
JĂ€rn Ă€r en nyckelÂkomponent i hemoglobin som transporterar syre i blodet. JĂ€rnbrist Ă€r den vanligaste orsaken till anemi och kan ge trötthet, nedsatt fysisk prestation och hĂ„rÂavfall. Förhöjda jĂ€rnÂnivĂ„er förekommer vid upprepade blodÂÂtransfusioner, högt intag av tillskott eller Ă€rftlig hemokromatos och kan skada lever och andra organ.
Magnesium
Magnesium Ă€r en viktig mineral som behövs för energiÂproduktion, normal muskelâ och nervÂfunktion samt stabila cellÂmembran. LĂ„ga nivĂ„er kan ge muskelÂkramper, hjĂ€rtÂrytmrubbningar och pĂ„verka balansen av kalcium och kalium. Brist ses vid otillrĂ€ckligt intag, malÂabsorption, vissa vĂ€tskedrivande lĂ€kemedel eller njurÂsjukdom. Höga nivĂ„er Ă€r ovanliga och förekommer frĂ€mst vid allvarlig njurÂsvikt eller överÂdoser av tillskott.
Vitamin B12
Kobalamin, Ă€ven kallat vitamin B12, Ă€r viktigt för bildning av röda blodkroppar, DNA-syntes och nervÂsystemets funktion. LĂ„ga nivĂ„er orsakar perniciös (megaloblastisk) anemi och kan ge domningar, balansÂsvĂ„righeter och minnesÂproblem. Brist beror oftast pĂ„ nedsatt upptag i magen/tarmen (t.ex. gastrit, celiaki) eller lĂ„ngvarig vegansk kost utan tillskott. Höga nivĂ„er ses sĂ€llan men kan förekomma vid leversjukdom eller höga doser tillskott.
Vitamin D
Brist pĂ„ D-vitamin Ă€r ofta underdiagnostiserat och underbehandlat. Dâvitamin hjĂ€lper kroppen att ta upp kalcium och fosfat, vilket Ă€r viktigt för starka ben, tĂ€nder och ett fungerande immunförsvar. LĂ„ga nivĂ„er kan ge trötthet, muskelsvaghet och ökad risk för benskörhet, medan för höga nivĂ„er kan leda till förkalkning av njurar och blodkĂ€rl. Brist Ă€r vanligast under solfattiga mĂ„nader, vid mörk hudton, hög Ă„lder eller vid helt vĂ€xtbaserad kost utan tillskott.
Glukos
Glukos Àr kroppens huvudsakliga energikÀlla. För höga blodsockernivÄer (hyperglykemi) kan öka risken för flera allvarliga sjukdomar, inklusive cancer, högt blodtryck, , diabetes och hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Kroppen lagrar överskott av glukos som glykogen, frÀmst i levern, men lÄngvarigt högt sockerintag kan leda till insulinresistens, fettlever, kronisk inflammation och ökad bukfetma.
HbA1c
HbA1c visar hur ditt blodsocker legat i genomsnitt under de senaste tvĂ„ till tre mĂ„naderna. Ett högt vĂ€rde innebĂ€r ökad risk för typâŻ2âdiabetes och dess följdÂsjukdomar, medan ett vĂ€lreglerat HbA1c minskar risken för skador pĂ„ blodkĂ€rl, nerver och njurar.
Bioaktivt testosteron
Bioaktivt testosteron Ă€r den del av testosteronet som Ă€r fritt eller bundet till albumin â alltsĂ„ den andel som kroppen faktiskt kan anvĂ€nda. Till skillnad frĂ„n det totala testosteronet, som ocksĂ„ inkluderar den del som Ă€r hĂ„rt bundet till SHBG (Sex Hormone Binding Globulin), ger bioaktivt testosteron en mer trĂ€ffsĂ€ker bild av hormonets verkliga effekt i kroppen. Det pĂ„verkar bland annat muskelmassa, sexlust, benhĂ€lsa, energi och humör. LĂ„ga nivĂ„er kan leda till trötthet, nedsatt sexuell funktion och minskad muskelstyrka, medan höga nivĂ„er ibland ses vid vissa hormonella sjukdomar eller vid anvĂ€ndning av anabola steroider.
Kortisol
Kortisol Ă€r ett hormon som produceras i binjurarna och ofta kallas för kroppens "stresshormon". Det Ă€r avgörande för att reglera Ă€mnesomsĂ€ttningen, blodsockret, blodtrycket och kroppens stressreaktion. KortisolnivĂ„erna följer normalt en dygnsrytm â de Ă€r högst pĂ„ morgonen och lĂ€gst pĂ„ kvĂ€llen. Förhöjda nivĂ„er under lĂ€ngre tid kan tyda pĂ„ kronisk stress, depression eller Cushings syndrom, medan lĂ„ga nivĂ„er kan ses vid Addisons sjukdom eller bristande binjurefunktion. BĂ„de för höga och för lĂ„ga kortisolnivĂ„er kan pĂ„verka energi, vikt, immunförsvar och vĂ€lmĂ„ende.
Progesteron
Progesteron Àr ett könshormon som produceras frÀmst efter Àgglossning och Àr avgörande för att förbereda livmoderslemhinnan för graviditet. Det hjÀlper ocksÄ till att reglera menstruationscykeln och motverkar vissa av östrogenets effekter, vilket skapar en hormonell balans. LÄga nivÄer kan ge oregelbunden mens, svÄrigheter att bli gravid eller ökad risk för missfall, medan förhöjda nivÄer ofta ses under graviditet. Utanför graviditet kan onormala progesteronnivÄer ibland bero pÄ hormonproducerande tumörer eller lÀkemedel.
SHBG
Sex Hormone Binding Globulin (SHBG) Àr ett transportprotein som binder könshormoner, framför allt testosteron och östrogen, och reglerar hur mycket som Àr biologiskt aktivt i kroppen. Höga SHBG-nivÄer kan minska mÀngden fritt testosteron och ses bland annat vid hypertyreos, leversjukdom eller östrogenbehandling. LÄga SHBG-nivÄer kan dÀremot ge en relativ ökning av fritt testosteron och förekommer vid insulinresistens, övervikt, PCOS och hypotyreos.
Testosteron
Totalt testosteron mĂ€ter den sammanlagda mĂ€ngden av hormonet i blodet. Hos mĂ€n behövs det för muskelmassa, sexlust, energi och fertilitet; hos kvinnor spelar det roll för muskelÂstyrka, humör och sexuell hĂ€lsa. LĂ„ga nivĂ„er kan ge trötthet, nedstĂ€mdhet och nedsatt libido, medan höga nivĂ„er kan orsaka acne, ökad kroppsbehĂ„ring eller humörÂsvĂ€ngningar.
Ăstradiol
Ăstradiol Ă€r det mest aktiva östrogenet hos kvinnor i fertil Ă„lder och spelar en central roll för menstruationscykel, fertilitet och bentĂ€thet. Det pĂ„verkar ocksĂ„ hjĂ€rna, hud, blodkĂ€rl och Ă€mnesomsĂ€ttning. LĂ„ga nivĂ„er kan ge symtom som vallningar, torra slemhinnor och ökad risk för benskörhet, medan höga nivĂ„er kan ses vid vissa tumörer eller under hormonbehandling. Balansen av östradiol Ă€r dĂ€rför viktig bĂ„de för reproduktiv hĂ€lsa och för lĂ„ngsiktig hjĂ€rt-kĂ€rl- och metabol hĂ€lsa.
T3-fritt
T3âfritt Ă€r det mest aktiva sköldkörtelhormonet och styr Ă€mnesomsĂ€ttningen, pulsen och kroppstemperaturen. Höga vĂ€rden tyder pĂ„ överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos), med symtom som hjĂ€rtklappning, viktÂnedgĂ„ng och oro. LĂ„ga vĂ€rden kan tala för underfunktion (hypotyreos) och ge trötthet, frusenhet och viktuppgĂ„ng. Provet tolkas bĂ€st tillsammans med TSH och T4âfritt.
T4-fritt
T4-fritt Àr ett av sköldkörtelns huvudhormoner och omvandlas i kroppen till det mer aktiva T3. Testet görs ofta tillsammans med TSH och T3 för att ge en helhetsbild av sköldkörtelfunktionen. Samspelet mellan T4 och T3 Àr avgörande för ÀmnesomsÀttningen, hjÀrtfunktionen, matsmÀltningen, hjÀrnans utveckling, benhÀlsan och muskelkontroll.
TSH
UngefÀr var femte kvinna och var tionde man har en underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos), och ett TSH-test Àr centralt för att upptÀcka sköldkörtelrubbningar. TSH produceras i en del av hjÀrnan som kallas hypofysen och styr sköldkörtelns frisÀttning av hormonerna T3 och T4.
Fysiska tester för optimala trÀningsresultat
FrÄgor och svar
Loovi passar dig som vill mÀta, följa och optimera din hÀlsa pÄ ett mycket mer exakt och inspirerande sÀtt Àn tidigare. Genom regelbundna blodprover och fysiska utvÀrderingar fÄr du hjÀlp att tidigt upptÀcka riskfaktorer och identifiera vad du behöver fokusera pÄ idag för att hÄlla dig frisk och stark genom livet.
I programmet ingÄr omfattande blodanalyser tvÄ gÄnger per Är inklusive uppföljande lÀkarkonsultation över videomöte. Du fÄr Àven 6st personliga rÄdgivningstillfÀllen Ärligen via videomöte med din Loovi-PT. Fysiska utvÀrderingar och uppföljande konsultationer Àr valbara men ovÀrderliga för dig som vill ha de bÀsta förutsÀttningarna att förstÄ, följa och optimera din hÀlsa över tid.
Blodanalysen görs tvĂ„ gĂ„nger per Ă„r genom ett vanligt blodprov pĂ„ nĂ„gon av Loovis 80+ anslutna provtagningscentraler runt om i landet. Du fĂ„r tillgĂ„ng till nya VOâmax-, styrke- och rörlighetsmĂ€tningar varannan mĂ„nad. Testerna Ă€r frivilliga och kan utföras pĂ„ egen hand, hemma eller pĂ„ gym.
De fysiska testerna Àr ett vÀrdefullt komplement till blodanalyserna men Àr helt frivilliga. De ger dig en tydlig bild av din styrka, syreupptagningsförmÄga, rörlighet och muskulÀra uthÄllighet och visar vilka omrÄden du bör fokusera pÄ för att utvecklas. Testerna Àr noggrant utformade för att ge en komplett bild av din hÀlsostatus, identifiera eventuella riskfaktorer i god tid, och hjÀlpa dig pÄverka din fysiska kapacitet i framtiden.
Loovi stÀller inga diagnoser och ger inga sjukdomsbesked. Om dina provresultat indikerar nÄgot avvikande hÀnvisar vi dig till sjukvÄrden. Vid misstanke om allvarligare sjukdom kontaktar vi dig direkt. Vid ökad risk för kronisk sjukdom, som hjÀrtkÀrlsjukdom eller prediabetes, optimerar vi din hÀlsoplan efter det.
Ja. Under âMin profilâ kan du nĂ€r som helst pausa ditt medlemskap i upp till tvĂ„ mĂ„nader Ă„t gĂ„ngen eller avsluta det helt. För fullstĂ€ndiga regler hĂ€nvisar vi till vĂ„ra AllmĂ€nna villkor.
Du följer din utveckling i Loovis plattform, dĂ€r blodvĂ€rden och fysiska testresultat lagras och visualiseras i tydliga grafer som jĂ€mför dina tidigare och aktuella resultat. Plattformen ger dessutom konkreta Ă„tgĂ€rdsrekommendationer â som trĂ€ningsâ och kostrĂ„d samt pĂ„minnelser om kommande tester â sĂ„ att du kontinuerligt kan följa upp och aktivt förbĂ€ttra din hĂ€lsa med Loovis stöd.
